Snart dags att krypa i säng med min man o cockerligan.  Men känner att jag har svårt att slappna av. Rädslan kryper närmare på mig.  Jag funderar på hur allt ska bli.  Känns jobbigt att vänta o se vad läkaren ska hitta på. Känns jobbigt att veta att jag har skit i kroppen som äter upp mig.  Jag är rädd.  Vill inte.  Är inte klar här än.  Men måste vänta o se.  Har ont i magen hela tiden för att jag är rädd.  Vill inte. 

Har fått besked av läkaren idag att det inte ser så bra ut. Dom kan inte sätta in den cytostatika dom skulle vilja för då slås mina njurar ut.  Så just nu försöker dom slå sina kloka huvuden ihop för att hitta nån behandling som kan förlänga processen som dom säger.  Är förtvivlad just nu o min älskade Lasse också.  

Godmorgon alla fina läsare! Idag vaknade jag och min man lite senare än normalt! Ibland kan det behövas en sovmorgon så att man kan tanka batterierna ordentligt!    Rubriken idag kallar jag ÄKTA VÄNSKAP.    Det är i nöden som vännen prövas heter det ju! Visst är det så! När allt i livet är frid och fröjd och livet leker då är det ingen konst att behålla relationer! Men händer det något i livet som inte alltid är så kul, då kan det vara värre på det planet!

Inget ont utan någe gott brukar jag ju som oftast säga o det är min livsfilosofi, min vision att så är det! Jag tycker jag har det ganska tufft nu i och med att jag sjuknat om i min ALL! Jag försöker att hålla humöret uppe,vara glad och positiv, men det är mest på ytan just nu känner jag! Jag är lessen och rädd att det inte kommer att gå bra! Är ARG för att jag tycker livet är orättvist! Tycker att det räcker med allt annat skit som jag gått igenom! Men, men jag kan ju tycka va jag vill om den här situationen! Det ändrar sig ju inte för det, det är som det är och det finns ingen återvändo i det! Så jag kliver in med mina 35-or och tar livet som det kommer! Lever livet på livets villkor som man alltid ska göra! Nu kommer vi till det positiva i den här kråksången! Det är ganska många som inte vågar stå kvar när man som jag går in i en sjukdomsperiod där man inte till "hundra" Vet utgången! Många backar, vill inte prata om det,slutar höra av sig osv!  Men sen finns det en gräddklick som ALLTID står kvar, alltid finns! Det är dom som idag sätter guldkant på tillvaron! Att med små enkla ord,sms ellr fina meddelande på FB visar att dom finns! ÄKTA vänskap känner inga geografiska avstånd! Det spelar ingen roll om det är 1000 mil emellan så är det äkta vänskap, finns inga avstånd i den bemärkelsen! Jag kan känna närheten ändå och jag hoppas desamma gäller dom, att dom kan känna min närhet! Det finns vissa som jag vet att jag skulle kunna ringa mitt i natten och be dom komma, och att det skulle då inte finnas någon tvekan om det! Dom finns förstås geografiskt närmare! För dom kan jag vara liten och rädd, lägger inte på mig en mask där jag alltid är glad! Jag behöver inte ha många vänner, bara dom jag har är ÄKTA! Det är det finfina med att få äran att ha såna fina vänner! En rikedom som inte kan mätas med något annat här i livet! Min allra bästa vän är naturligtvis min MAN! Han är min bästa vän och jag är hans! Ibland kan vi säga till varandra, bara vi har varandra så löser sig allt! Ja så är det, känner jag tillit till det så blir det lättar att tampas med det som heter "livet"! Nu är det ju inte så att jag alltid tampas med livet, jag njuter i fulla drag av livet! Men vist är det en match utan dess like, det här med att ha cancer, inte veta hur det ska gå! Den matchen kan inte ens Mike Tyson mäta sig med! Inför det är jag maktlös, får lita på GUD och lämna över, lita på att läkarna vet vad dom gör, lita på min egnen styrka! När jag ställs inför något sånt här så tänker jag mycket på livet och livets villkor, va som är viktigt för mig! Det viktigaste för mig idag är att jag tar vara på varje sekund och gör det bästa av det! Jag njuter av att kunna sitta här och skriva ,dricka mitt morgon kaffe, vara med min man och min lilla cockerliga,att kunna gå upp på morgonen, duscha och göra det jag för dagen orkar, om det så bara är att sitta uppe och bara vara! Jag lider för tillfället av en trötthet som inte är utav denna värld, det hör till sjukdomen och kallas "fatique" Det är en trötthet som inte går att jämföras med någon annan! det spelar ingen roll hur mycket jag sover, eller tar det lugnt! Vissa dagar känns den mycket mindre och vissa dagar är den som ett HOK som hänger på mina axlar! Dom dagarna är det jobbigt och arbestsamt att bara ta sig in i duschen! Det är dom dagarna som det betyder så mycket om "en vän" tex säger! Idag kommer jag ut och lagar mat åt dig o Lasse, eller ringer och frågar hur det är och som även är beredd på ett ärligt svar! Det ärliga svaret kan vara att det är för jävligt just då för tillfället! Min man drar ett ganska tungt lass i allt det här också, fast inte han själv är drabbad! Men den han älskar är det och ibland kan det vara jobbigare att stå brevid! Svårare att förstå och acceptera! Det är dom dagarna som det är så fint att veta och känna att det finns "dom" som vet hur vi har det, hur vi tänker,hur vi känner, dom är bara ett Telefonsamtal bort! Det är ÄKTA VÄNSKAP! Så det är mitt budskap idag! BEKANTA DOM KOMMER OCH GÅR,ÄKTA VÄNNER DOM BESTÅR!

Godmorgon alla fina läsare! Har nyss vaknat och sitter med min kopp kaffe som vanligt! Funderar och reflekterar tillbaka på gårdagen! Jag fick äran att åka till ett behandlingshem och prata om beroendesjukdomen! Tänk att jag kommit dit idag, att jag vågar berätta om mitt liv! Ge min LIFE STORY till helt okända människor! Det skulle jag inte gjort för några år sen! Men sagt och gjort! Jag gick emot rädslan som yttrade sig lite i form av nervositet på vägen dit! Drog min life story! Tyckte att det gick bra! Efteråt så fick jag ganska mycket feedback! Innan vi for hemåt så stog vi utanför och rökte, då va det speciellt en kille som utmärkte sig lite mer än dom andra! Han stog kvar, sökte min blick och sa, tack för att du vågar vara så stark, skulle vilja ge dig något! Jag sa , det skulle betyda så mycket för mig om du tog hand om dig,tog vara på ditt liv,såg ditt eget värde och hoppet om ett nytt,tillfrisknande liv! Det är gåva nog så stor, faktiskt den största jag kan få! När vi var på väg hem, frågade en väninna till mig hur jag kunde berätta om mitt liv, dra min life story utan att börja gråta! Jag funderade lite på det där! Men tack vare att jag väntat ganska länge med att gå ut och prata om mitt liv, har bearbetat en massa som legat och gjort ont! Har blivit vän med mig själv och min historia! Jag har lärt mig att välja vad jag ska berätta och vad jag fortfarande ska låta ligga i malpåsen! Har gråtit floder över min historia, varit arg,besviken och förtvivlad! Men när jag gjorde mitt tolvstegsarbete sista gången och jag valde att göra det med ärlighet och min vilja från djupet av mitt hjärta, så kom jag också till den punkten att jag valde att FÖRLÅTA! Förlåta andra som korsat min väg och som gjort mitt liv till ett helvete! Jag valde också att förlåta mig själv! Det var en stor berielse! Då kom känslan att jag inte skämdes längre vem jag varit, att jag inte behövde gömma det förflutna! Jag slutade att skämmas vara jag! En underbar känsla och ett hopp ut i friheten! Jag har också lärt mig att distansiera mig när jag berättat min life story som en föreläsning för andra som också har beroende sjukdomen! Väljer jag att föreläsa om mitt liv och jag fortfarande står och gråter, anser jag att jag inte är redo för att föra budskapet om ett bättre liv vidare för stunden! Återigen kommer vi då in på BALANS i livet, att lägga lika i bägge vågskålar! Även om jag ger mycket av mig själv, delar min historia så har jag idag lärt mig att inte vara gränslös och lägga ut allt,blottlägga mig själv totalt! Det kallar jag respekt mot mig själv och att jag idag är rädd om mig och min integritet! Lagom mycket,ger lagom balans i livets våg! Jag har också en tro att min historia inte är en slump, den är högst meningsfull, ALLT har en mening! Meningen med den är att jag idag använder de tragiska bitarna och vänder dom till att bli positiva! Positiva i den bemärkelsen att min historia skapar hopp hos en annan människa som fortfarande lider! Då får min historia en värdefull mening och jag kan gå hand i hand med den och vara stolt och glad att jag är jag idag! När jag ger, får jag tusenfalt tillbaka! Ha en underbar dag!

GODMORGON alla goa läsare! Livets vågskål har jag valt att kalla rubrikenidag! Det är just där jag är i livet själv !  När jag inte har balans och harmoni i mitt liv då visar sig det i form av att jag blir väldigt lättirriterad. Med balans menar jag tex att jag måste vara oerhört noggrann att tänka efter före innan jag svarar JA till något och det gäller både roliga saker som jag älskar och även dom lite mindre roliga sakerna! Jag har väldigt lätt för att utan att ge mig själv tid att tänka efter genast säga JA för att vara till lags för andra människor! Men för att få balans och lagom mycket i bägge vågskålarna i livet måste jag vara så generös mot mig själv att jag ger mig en TIME OUT och ber att få återkomma med svaret! Då ger jag mig möjligheten att känna in! Att ha en dialog med mig själv! Då blir det HARMONI! Nu den senaste tiden har jag bara trampat på i ullstrumporna och det kommer som ett brav på posten! Jag blir irriterad och lätt arg och det går ut över min man tyvärr! När det händer så behöver jag stanna upp! Nu har det varit mycket med det ena och det andra! För det första så har jag farit fram och tillbaka till sjukhuset som en gummiboll och det är ju i och för sig inget som jag kan säga NEJ till och strunta i! Vi har varit mycket hemifrån och det har jag kunnat begränsa till att det blivit mindre! När vi är borta mycket så känner jag att jag inte hinner med mitt hem så som jag vill göra och det skapar en inre stress! Jag behöver hushålla med mina resursrer så att dom räcker till det jag vill! Jag bör acceptera att jag är sjuk och inte har lika mycket ork som jag brukar! Acceptansen till att jag återigen ska göra en massa obehagliga undersökningar, ytterligare en mycket jobbig behandling . den acceptansen är svår att nå för jag vill ju vara FRISK! Min kropp skriker nu högljutt !!!! LYSSSNA,KÄNN och ta hand om dig skriker den i form av att jag nu även drar på mig förkylningar osv! Förkylningar gör att jag måste vänta med behandling och det kan få förödande konsekvenser! Då kommer vi återigen osökt in på att allt ligger hos mig! Jag måste ta ansvar, säga NEJ när det behövs! Jag är känd som en duracell kanin, men även på en duracell kanin så tar batterierna slut om dom ALDRIG laddas! Varför lyssnar jag då inte på min kropp???? För att det grundar sig i rädsla! Jag är rädd att människor ska bli arga på mig om jag säger nej, jag är rädd att jag inte ska uppfattas som stark och att jag ställer upp, jag är rädd helt enkelt! Då behöver jag "Ställa mig öga mot öga mot rädslan"! Gå emot rädslan och göra det ENKELT och enkelt gör jag det om jag vänder blicken inåt och lyssnar på min magkänsla som aldrig har lurat mig utan alltid sitter med de rätta svaren om vad som är bäst för mig! Varken min man, mina vänner, bekanta  och allra minst jag blir lyckligare om jag kör slut på mig! Jag kommer att behöva be om hjälp nu när jag inleder en behandling för min ALL! Det kan vara hjälp i form av att någon lagar mat åt mig, att någon städar, att någon sitter och lyssnar när jag dom gångerna behöver få SPY ur mig ilska, förtvivlan, rädsla mm! Jag vet och fattar att jag behöver göra dessa undersökningar, gå igenom tuff behandling för att ha en chans att få må bättre! Jag får ibland höra dessa ord, Ja men du vet, det är ju bra att dom kollar upp ordentligt, att du får nehandling! Ja visst är det så!!!!! Men jag VILL inte, kunde jag välja bort det utan att det blev allvarliga konsekvenser så skulle jag! Jag VILL inte behöva gå igenom detta igen! Men som vanligt så måste jag ta tjuren vid hornen och gå in i en fäktning mot sjukdomen som inte är utav denna värd! Därför är det av vikt att jag skapar harmoni och balans med det övriga i mitt liv! Vill någon att vi ska komma och fika så gör jag det om orken finns, annars kan vi ta emot besök här för en fika, så kan jag ligga på soffan i min "teletubbis dräkt" om det så behövs! Jag får aldrig glömma att JAG är den viktigaste i mitt liv! Glömmer jag det blir det inget bra för någon annan heller! Inser jag och tar hand om att JAG är viktigst i mitt liv så blir det sidovinster även till dom jag älskar!  Så det får bli mina slutord idag! DU ÄR DEN VIKTIGASTE I DITT LIV , SKAPA BALANS I VÅGSKÅLARNA SÅ DET LIGGER LIKA MYCKET I BÄGGE, då hänger dom rakt och det skapar HARMONI!

Vaknade skapligt tidigt efter en natt med skapligt med sömn! Mår sådär! Grundmåendet är bra, men sen känner jag av sjukdomen en hel del i form av en trötthet som inte går att beskriva! Idag känns det extra bra att bo på landet, utan en massa folk runt omkring mig! Behöver vara bara för mig själv idag, behöver mentalt förbereda mig på både det ena och det andra! Var till sjukan igår igen ( mitt andta hem) ! Jag fick veta att jag måste gå ignom en ytterligare jobbig undersökning! Den heter Bronkokopiundersökning! det innebär att dom går ner via näsan med en slang med en kamera på, genom halsen och så att dom kan titta på lungorna! Jag spottar och spyr blod, så dom vill kolla att det inte sitter nåt skit där! Jag är nervös inför den undersökningen! Men,men som vanligt så måste jag för att ev kunna ha en chans till att bli frisk! Att vara sjuk medför så mycket annat jobbigt såsom obehagliga undersökningar, jobbiga behandlingar och sådant!  Nog om det! Idag ska vi tillbringa dagen med att bara vara hemma i våran lugna vrå! Det har varit ganska mycket denna vecka och jag känner att det tar på krafterna och humöret! Så idag ska jag sjunga en del och repa inför kommande sång uppdrag, pyssla med min lilla cockerliga, äta godis och ha det bra! Imorgon står jag inför en annan utmaning! Då ska jag till ett behandlingshem och föreläsa om beroende sjukdomen kombinerat med min "life story" Det känns underbart att ha fått den möjligheten, men också nervöst i och med att jag kommer att dela med mig ganska stora delar från mitt liv! Känns lite som att klä av sig naken! Menjag gör det för den goda sakens skull! Jag vill förmedla det jag som oftast återkomer i både i skrift och tal! INGET ONT UTAN NÅGOT GOTT! Budskapet blir att förmedla TRO,HOPP och att ALLT går bara JAG själv VILL och gör ett AKTIVT VAL! Med dom slutorden önskar jag er alla en skön helg!

En hel del i livet kan du själv välja hur du vill att utgången ska bli! Men i en del situationer så har du inget val, då är det bara att lömna över,tro och hoppas! Jag har förmånen att IDAG och sen ett bra tag tillbaka vara NYKTER alkoholist! Jag kallar det idag en förmån och det är för att jag har fått del i en underbar gemenskaå som heter AA och i ett underbart program som heter 12 stegs program! Där handlar det inte bara om att skruva på korken på flaskan och låta bli att dricka, där handlar det om en totalomvändning i dig själv och ett seriöst,grundläggande förändringsarbete med dig själv som till slut blir ett tillfrisknande! Alkohol är en drog!!! Som när du har beroende sjukdomen ALLTID slutar med fängelse, instution eller död om du inte väljer att sluta och göra något åt det i form av förändringsarbete! Det är en dödlig sjukdom, men faktiskt den ENDA dödliga sjukdom du själv kan välja om du ska dö i eller inte!

I nästa vecka ska jag inleda en cytostatika behandling som förhoppningsvis ska göra mig frisk eller åtminstone hålla sjukdomen i tyglarna så att den inte gör mig sjukare! I den sjuldomen är jag totalt maktlös och kan bara knäppa mina händer, be till GUD, förlita mig på att läkarna vet vad dom gör och att jag själv ska vara i kondition både mentalt och kroppsligt så att jag svarar på behandlingen! Ja så ser nu min vardag ut! Men jag har förströstan och en tillit på att det kommer att gå bra! Jag är född med en massa "jävlar annama" och den plockar jag fram och använder mig av nu! Jag har också min älskade ,underbara man som alltid står vid min sida och stöttar så mycket han förmår! Mina cockerspaniels är min medecin för själen! Jag tar också till sånt som gör mig glad, som att sjunga, det är också vetenskapligt bevisat att musik och när man sjunger är läkande! Så här ska sjungas för full hals! Men det är såklart att det är skit jibbigt, att jag dippar ibland, att jag är rädd för hur det kommer att gå, VILL ju fortsätta leva det underbara liv som jag efter många års helvete till slut fick! Som vanligt är det viktigt att låta alla känslor spela i kroppen, så jag tillåter mig själv att vara rädd,lessen samtidigt som jag tillåter mig att vara arg och tycka att livet är orättvist, för att i nästa stund kunna skratta,och vara glad! Det är ju just den kompotten av känslor som gör att just jag är jag , en människa i det fiffiga hjulet livet! Lyssnade på en Uno Svenningsson låt som heter JAG ÄR JAG igår, en superlåt! Det är så lätt att man rullar på i ullstrumporna när livet fungerar och man är frisk, då glömmer man gärna dom små sakerna i livet som för mig är dom stora! Tror det är pga att jag är sjuk som jag är så positiv! Jag har blivit hungrig på livet på ett annat sätt än jag var tidigare! Vet att mycket går att styra med tankens kraft och det fokuserar jag på nu! Men visst är det hur jobbigt som helst, men jag väljer att ge livet en chans i form av att jag oftast är positiv,tänker bara omge mig med männsikor som utstrålar positiv energi, kommer att ssäga hejdå till energi tjyvar, kommer inte att lägga fokus på bagateller, kommer att ta vara på allt det som får mig att dra på smilbanden! Ja det är va jag själv kan göra! Men tänk så det är, som jag skrev igår, den friske har hur många önskningar som helst, den sjuke bara EN! Men dom orden vill jag önska er en bra,skön torsdag men massa ljus och kärlek! Ta vara på dagen! Lev i nuet!

GODMORGON!   Varfaör har jag irritation,frustration som rubrik på dagens inlägg??? Jo för att jag blir så irriterad och frustrerad, mest på mig själv för att jag reagerar som jag gör! Jag blir så beklämd när en del människor gnäller om precis allt, är det inte vädret, så är det ekonomin, är det inte ekonomin så är det någon annan bagatell såsom förkylning,lite hosta osv! Jag satt och tittade på tv-n igår på EN RESA FÖR LIVET! Såg alla dessa små barn som levde oskyddat på gatan! Dom sniffade lim för att bli av med sin hunger, hade knappt kläder på kroppen, va slav under fattigdom och elände så dom tvingades sälja sina små kroppar till äckliga mönniskor som valde att utnyttja dom! Här sitter vi i välfärds sverige och gnäller! Hur fan kan vi??? Ja det undrar jag verkligen! Jag skäms när jag klagar, berättar inte alltid hur jag mår eller hur det är, för jag skäms! Så sitter jag och läser på FB när en del klagar över att dom är sjuka, i förkylning, tex åkommor som går över, klagar över att dom inte har råd att köpa de senaste jeansen,bilen eller mobiltelefonen???? Blir irriterad för att jag själv kämpar som en GRIS med sjukdom som inte alltid har en lycklig utgång! Jag har fått tillbaka min ALL, det betyder Akut lymfotisk leukemi! Alltså blodcancer! FAN;FAN;FAN säger jag bara! Är man frisk så har man en massa önskingar! Är man sjuk så har man bara EN, nämligen att bli frisk! Vakna upp ur dimman och se vad ni har istället! Snyt näsan vid förkylningen och tänk, jaja det här går ju iallafall över!!!! Ta vara på livet och stoppa in glädje i livet, se det lilla som oftast är det stora, gläds åt det ni har, njut av det ni har! Kanske kommer det en tid då ni inte kan!     BUDSKAPET IDAG, SLUTA GNÄLL OCH LEV LIVET ISTÄLLET! TACK FÖR MIG!