Godmorgon alla fina läsare! Jag jar nyligen gått upp efter en mycket LÅÅÅÅÅNG natt! Dricker mitt goda morgon kaffe och tittar ut över våran vackra natur här på landet! Fåglarna kvittrar o solen lyser! Jag skulle egentligen bara vilja vara hemma idag, men ska iväg in till sjukhuset igen! Igår satt jag inlindad i min värmefilt på altan hela eftermiddagen och till en bra bit ut på kvällen! Det hann att bli riktigt kallt innan jag gick in! Men jag varken facebookade,läste eller någonting annat, jag bara satt och tittade rakt ut över ängarna! Bara VA! Jag är inne i en period som jag tycker är ganska jobbig just nu och då känner jag att jag behöver dra mig undan lite! Gå lite under jorden, vara lite antisocial! Jag behöver det för att landa i det som är, i det som händer, bara va i känslan och låta det vara så! Så igår valde jag inte svara i telefon! Jag behöver att få "pickla" med mitt! Det kan vara att spela piano och sjunga, ta hand om ig själv i form av att göra en ansiktsmask, att sitta och titta i mina sy tidningar och bara drömma mig bort, att skriva på låtarna som jag håller på med! Jag har känt en tid att det är så viktigt! Sen är det så att jag och min man behöver all tid i världen som vi kan få! Vi behöver ta hand om varandra, vi behöver "pickla" ihop och bara vara han, jag och lilla cockerligan! Jag får aldrig gkömma bort att jag är den viktigaste personen i mitt liv! Det kanske låter egoistiskt! Men det är det inte! Om jag har med mig att jag är den viktigaste i mitt liv så menar jag inte att det jag vill göra,säga,tycker är det viktigaste! Utan vad jag menar är att jag behöver vara noggrann med att lyssna på "magkänslan" på min kropp och dess varningsklockor! Då är jag den viktigaste personen i mitt liv och ser jag till att vara det och ta hand om mig så blir det även bra för de mina runtomkring! Tar jag hand om mig så mår jag bra och det får även min omgivning del av då! En annan sak är mitt förhållande som är väldigt viktigt för mig, det behöver också sättas i fokus! Lasse älskar jag mest av allt på denna jord, den enda som jag älskar lika mycket, mer eller på ett annat sätt är min underbara dotter! Annars är det Lasse som är nummer ett för mig och det behöver jag komma ihåg och ta hand om! Vi behöver "tanka" vårat förhållande med oss,kärlek och trygghet,harmoni och lugn och ro! Så jag behöver lära mig att våga säga nej och heller inte behöva ge förklaringar till varför jag ibland säger nej! Nu måste jag snart rusa iväg in till sjukhuset igen så mina visdomsord för dagen blir! VÅGA LÅTA DIG VARA DEN VIKTIGASTE PERSONEN I DITT LIV!

Godmorgon alla fina läsare! Jag har sovit lite längre nu på morgonen efter en natt med inte så mycket sömn! Men det gör inget när jag har möjlogheten att sova lite så här på morgonen! Jag har yvärr inte tid att sitta här o blogga för länge för då är riksken stor att jag får åka till läkaren i morgonrocken o då kanske han tror att jag är sjuk på allvar! hihi! När jag väljer att göra en förändring i mitt liv så är det så lätt att jag aå att säga " lovar runt och håller tunt" Det är så lätt att jag säger till människor runtomkring mig att , jo men denna gång ska du se att det blir bra, den här gången e det allvar osv! Såm en beroende säger du inte det med berått mod att luras utan för att du vill så gärna det du säger! Det är bara det att jag var tvungen att vekligen nå botten fullt ut för att vilja förändra! Jag sjönk till botten, men som tur var hade jag flytväst på mig så att jag till slut kom upp till ytan igen! Det lättaste var att sluta dricka, det svåra kom sen! Alla "taskiga" Beteenden jag hade lagt mig till med, alla lögner,svek och en massa tilltag som inte är bra för varken mig själv eller någon annan! Jag trodde att jag var tvungen att sätta på nig olika masker för olika ändamål för att bli accepterad,omtyckt och få vara med! Men ack så fel jag hade! Det gjorde mig bara ännu mer ensam! Nej det var när jag valde att kapitulera helt med alla mina fel och brister, när jag valde att lägga fokus på det som var problemet , nämligen jag,mig! Det var jag som var det stora problemet i mitt liv! När jag la fokus på det så började det hända saker även med mig! Tro det eller ej men jag började att tillfriskna! Det tar ett tag för att få tanken att bli ord, för att få ordet till att bli handling! Och det är när jag börjar att handla som det även når känslan och resultat börjar visa sig i form av att jag vågar vara den jag är, vågar stå för det jag säger och tycker vågar erkänna när jag har fel vågar säga förlåt! Det är förlösande att komma till den stationen i tillfrisknandet! Helt underbart faktiskt! Det kanske låter som en klyscha, för dom som inte vågat släppa taget fullt ut än, men det får låta hur det vill i andras öron! För mig blev det vändpunkten till ett bättre liv i alla avseenden! Tack för att jag gav mig själv den möjligheten att våga vara jag! Helt underbart! Mitt visdomsord för dagen blir Blir! VÅGA SLÄPP TAGET OCH VÅGA TILLFRISKNA!

Idag fick jag och Lasse besök av en kvinna som jag bodde ett tag hos när jag var 14 år! Jag mådde på den tiden inte så bra och hade gjort ett självmordsförsök som gjorde att jag hamnade på BUP! Jag var där ganska länge och Anki och hennes man var kvälls och helgföräldrar knutna till BUP, för att vi barn inte skulle behöva vara i sjukhusmiljö hela tiden! Så jag fick komma till dom och deras 2 små flickor på landet! Dom hade hästar och bodde och bor helt underbart! Det dom kom ihåg starkast av mig var när jag kom till dom, att jag gick och satte mig vid pianot och spelade och sjäng DU VET VÄL OM ATT DU ÄR VÄRDEFULL! Jag kommer så väl ihåg hur mycket jag redan då tyckte om Anki, hennes man o deras flickor! Blev så väl omhändertagen på alla sätt och vis! Åren gick, jag blev stor,gjorde mina fel val i livet , levde ett rövarliv! Det kom den dagen då jag gjorde mitt val, fick en behandling, började ett förändringsarbete! Det ena ledde till det andra! Jag träffade min stora kärlek Lasse! Efter en tid som Lasse och jag varit ihop så sa jag till Lasse, kanske ska jag ta o försöka hitta på Anki o Roland igen! Sagt o gjort! Jag hittade deras telnumme, ringde upp o Roland svarade! Jag sa vem jag var och frågade om han kom ihåg mig och med sin alltid så lugna trygga röst svarar han att det gjorde han! Anki var för tillfället inte hemma, men ringde upp mig senare på kvällen! Det samtalet innehäll både skratt och tårar! Vi bestämde att NU skulle vi ses! Lasse och jag for över till dom och var där flera timmar, jag ville inte alls åka hem! Anki och Roland och deras 2 numer vuxna flickor kom på mitt och Lasses bröllop, det var fantastiskt! Vi har h¨llit kontakten per sms och telefon efter det och så idag så kommer min älskade Anki hit! Timmarna flög iväg tyvärr! Men jag hann tala om för henne att jag ska köpa ett elpiano! Ett sms kommer där hon skriver att hon och Roland gärna vill vara med och betala mitt piano för hon vet hur mycket musiken betyder för mig och att det är bra för mitt mående! Jag bli alldeles stum, vet inte vad jag ska säga, inte kan jag ta emot det, jag är inte van att få något, men gud hur gör jag nu! Hon envisas med att tala om att dom vill verkligen ge mig det! Tårarna rinner nerför mina kinder av glädje, och för att jag förstår inte att någon vill göra detta för mig! Hon säger dessutom att hon tycker så mycket om mig! Men gud , hur ska jag ta detta??? Tack låter för fjuttigt, men det är det enda som halkar ur mig! Inom mig är jag eld och lågor, känns som om jag har fjärilar i magen! Tänk att DOM vill göra detta för mig! Fattar det inte!!!! Änglar på jorden, finns dom???? JA det gör dom! Jag vet för jag har flera runtomkring mig!  Ja jag skulle kunna sitta här och skriva hur mycket som helst om det här! Känner en ENORM tacksamhet som inte går att beskriva i ord! Tack! ÄNGLAR på jorden finns dom ??? JA DET GÖR DOM!

Godmorgon ni alla fina läsare! Jag sitter i sängen och dricker mitt morgon kaffe som min man har serverat mig! Passar på att sitta här och blogga en stund innan jag går upp för att göra mig iordning! Jag slapp att bli inlagd, tack gode gud för det! Jag vill ju så gärna vara hemma, men det är klart att jag fattar att jag kanske måste ligga inne vissa gånger också! Dummare än så är jag ju inte! Känner mig piggare idag är igår! Skönt! På förmiddagen så kommer Anki, min gamla foster mamma som jag bodde hos en period när jag var 14 år!  Hon kommer hit och förgyller tillvaron för mig och Lasse en stund! På eftermiddagen är det sjukhuset som gäller igen! Hoppet är det sista som överger en människa och hoppet har alltid varit en av mina hörnstenar i livet, och är det nu också! Jag tror och hoppas att allt blir bra till slut! När jag levde som en beroende så var livet ett rent helvete i ordets rätta bemärkelse, allt gick käpp rakt åt helvete, va jag än förtog mig, va jag än gjorde eller sa! Men när jag valde på RIKTIGT att förändra mitt liv och mig själv framför allt så vände det och gick åt rätt håll med det mesta! När jag valde att vara ärlig och stå för mina konsekvenser på ett uppriktigt sätt, när allt kom upp ur det fördolda! När jag slutade att seflisan i andras ögon och började koncentrera mig på att få bort bjälken ur mitt eget öga, det var då förändringen kom och jag kunde börja hoppas på ett liv igen! Det är så mycket enklare när jag hela tiden kan vända blicken inåt och se min del i saker som sker, det är faktiskt det enda som jag behöver lägga energin på! Hur jag själv handlar i olika situatioer! Förr la jag ner energin på att se alla fel som alla andra gjorde, alla fel alla andra sa, hur alla andra gjorde så att jag mådde dåligt! Idag när jag kommit en bit i mitt tillfrisknande så behöver jag inte se fel hos någon annan, det viktiagste är att jag är uppmärksammad på det jag gör, mina fel som dyker upp så att jag genast kan ändra på dom! Jag väljer själv vilka som ska finnas delaktigt i mitt liv idag, jag har förmågan att göra ett val i ALLA situationer och om jag bara har framför näsan HELA tiden hur jag själv vill bli behandliad så blir det inte svårt för mig att veta hur jag vill och ska vara! Tänk så enkelt det är egentligen! Ja detta var lite av mina funderingar som kom över mig nu på morgonen och det är ett återkommande tema! Se min egen del i allt som sker! Underbart! MItt visdomsord för dagen blir INNAN DU FÖRSÖKER PLOCKA BORT FLISAN UR DIN BRODERS ÖGA, SE TILL ATT FÅ BORT BJÄLKEN UR DITT EGET FÖRST! ( bibelcitat)

Godförmiddag ni fina läsare! Jag har varit uppe ca en timme nu efter en helvetes natt! Jag har nyss pratat med sjukvården igen som beordrat mig att åka in! Så nu har jag kapitukerat och kommer att åka in! Jag är ju stomi opererad sen 8 år tillbaka vilket betyder att jag inte går på toaletten som normalt folk gör! Men nu är det nåt som händer där bak i tarmen som gör att jag får såna hiskerliga kramper så håret reser sig på armarna och tårarna sprutar! Det känns som om jag måste gå på toa och när jag väl sitter där så känns det som om en elefant är på väg ut! Ja fy sjutton, det gör så ont så det finns inte! Nåt är kapitalt fel, den saken är helt klar och jag böjer på nacken och åker in! Så har natten varit, så är dagen nu så jag avslutar med miina visdomsord för dagen som är GNÄLL INTE FÖR SMÅSAKER!

Godmorgon alla fina läsare! sitter och dricker mitt morgonkaffe och tittar ut på solen som gått upp över ängarna här! Natten är inte mycket att säga om, mer än att den gått VÄLDIGT långsamt! Jag sov ett par timmar nu på morgonen och det känns skönt! Jag kommer att tänka gång på gång på allt det som är runt omkring när man är sjuk! Allt detta med att orken inte finns för att sköta det som annars går som en dans! Jag upplever det som väldigt jobbigt och det är väldigt drygt att behöva förklara det för människor hela tiden! Lasse får dra ett mycket stort lass ikring det praktiska som ska göras och det får jag lov att förklara varför hela tiden! Jag känner mig oerhört mycket ivägen och som ett stort BESVÄR bara! Vill inte känna mig ivägen, vill inte känna mig som ett besvär som en extra tyngd på axlarna, men gör det iallafall! Har ibland tänkt att det vore lättare om jag var ensam, då skulle inte nån i min närmaste krets behöva ta ett så stort ansvar som han får göra nu. Vore jag ensam så skulle jag ha rätt att få hjälp från kommun, då skule jag inte känna mig som ett besvär för dom skulle ju iallafall få lön! Ja där är jag nu i känslan och tampas med mig själv! Jag förstår att andra människor säger till Lasse att åh va duktig du är som städar, åh va snäll du är som låter "henne" sova på morgonen, hur orkar du??? osv, osv! Jag tycker också att han är helt fantastisk, men jag känner mig som ett problem! Jag vill så mycket , men orkar ingenting! Jag vill pyssla och sköta mitt hem, jag vill orka gå upp med cockerligan, jag vill orka damma,tvätta och allt det som hör hemsysslorna till! Men jag gör det INTE! Hur gärna jag än vill så kan jag inte! Jag är mycket sjukare nu än bara för ett par veckor sen, min kropp säger ifrån! Blir så lessen! Gråter så mycket nu för tiden som jag aldrig har gjort tidigare! Ibland så känner jag bara för att "sno" Lasses husvagn, dra ut denlång ut i urskogen, ta med mig cockerligan och bara gå under jorden! Jag har inte bett om att bli sjuk, det kanjag skriva under på och jag önskar inte min värsta fiende det jag nu går igenom, det kan jag också med ärlighet lova! Ja nu vet jag att jag självömkar och det får jag göra, jag får tycka syndom mig själv! För den som är duktigast här på janzonz palaz är jag! Jag står ut med att ha ont hela tiden, jag står ut med att ha spyorna pockandes på i halsgropen, jag står ut alla vakna timmar om natten ensam, jag står ut med dödsångest, jag står ut med alla jobbiga undersökningar, jag står ut med alla fruktansvärda bi verkningar som blir från cellgifterna, jag står ut med att bara existera i detta helvete jag nu befinner mig i! Jag skulle kunna sätta mig i soffan och bara GE UPP, bara skita i allt låta tiden ha sin gilla gång! Men det gör jag inte! Jag försöker att bibehålla den personlighet som är jag genom att vara glad,kärleksfull,positiv,göra det jag ska,leva livet på livets villkor! Jag är värd en MEDALJ för det! Mitt visdomsord för dagen är BÄTTRE LITE SKIT I HÖRNEN, ÄN ETT RENT HELVETE!

Dagen idag har inte varit den bästa i mitt liv! Snarare tvärtom! Snart är det återigen natt och jag "bävar" för den! Jag har sovit en hel del på eftermiddagen och det gör att jag kommer att ha svårare att sova inatt tyvärr! Det är på natten allting blir värre! Jag har många tankar som far runt i huvudet då, det kryper på mig en viss dödsångest som är svår att beskriva med ord hur den känns! Den tror jag man måste ha upplevt för att kunna förstå hur vidrig den är! För tillfället har jag sån himla värk i hela kroppen i stort sätt och i min hud! Det beror på cellgifterna! Det kan göra ont bara någon smeker mig på armen, det kan nog också vara svårt att förstå för andra! Jag kan säga till Lasse, aj det gör ont, du kan inte hålla om mig så osv! an kan nog ha svårt att förstå det, han gör det ju av kärlek! Illamåendet har kommit tillbaka och det kan det också göra till och från trots att det gått flera dagar sen jag fick cellgifter! Nu är det mycket gnäll, jag vet det! Jag brukar inte gnälla, jag brukar vara positiv och glad, känner inte igen mig själv! Men just för tillfället så sitter jag med en stor klump i halsen och bara vill skrika rakt ut! Samtidigt är jag förbannad på att jag ska behöva ha denna sjukdom och att jag ska behöva må så här vansinnigt dåligt! Tycker att det räcker med allt annat skit jag kämpat med i mitt liv! Tycker att jag bara skulle kunnat få vara lycklig nu med min stora kärlek som numer är min man, tycker att jag kunnat få vara bara lycklig med våran lilla cockerliga! Men våra vänner! Tycker att jjag bara skulle kunnat fått ägna mig åt att åka runt på behandlingshem och sprida budskapet vidare om ett bra liv, tycker att jag kunnat få turnerat runt på olika sinnesrogudstjänster och vittnat med min sång! Men NEJ så är det inte just nu! En del ska tydligen ha så dom går på knäna totalt innan det vänder och jag är tydligen en av dom! LÅT MIG VAKNA UPP UR MIN MARDRÖM!

Hej alla goa läsare! Hoppas att ni har hafte n bättre morgon och förmiddag än mig! Jag har nu kommit hem till våran lugna vrå efter att ha varit på sjukhuset! Jag var där redan 7.45 imorse och dom började att förbereda mig för att göra bronkoskopin! Lasse var med så långt han fick vara med, men under själva undersökningen så fick han sitta och vänta i ett annat rum på  mig! Till en början gick det riktigt bra, dom bedövade näsa och svalg bra, jag fick lite lugnande och blev uookopplad till övervaknings apparaterna! Läkaren jag har är helt fantastisk, men trots det så gick det sen bara halvbra kan man säga! Jag började att spy så mycket blod, det bara forsa ur mig ett par tre gånger rejält med färskt blod! Det resulterade i att de inte kunde hlet genomföra undersökningen så som dom ville! Läkaren blev bekymrad av att jag kräktes så mycket blod så nu på eftermiddagen ska jag in igen, på måndag ska dom kolla nya prover och njurvärdet som tvärr inte låg så bra! Njurvärdet har blivit sämre nu igen efter att jag fick cellgifter förra veckan! Nästa vecka blir det en datortomografi, och en ny bronkoskopi! Men den gånger kommer dom att söva mig helt! Skönt det iallafall! Men det gör mig orolig att det kom så mycket blod! Det gör mig ororlig att njurvärdet är så kass som det är och jag ber att det ska bli bättre så att jag kan få cellgifter! Men, men det är bara att försöka att släppa taget och åka med och hoppas på det bästa! Kapitulera inför det som sker är det enda jag för tillfället kan göra! Känner mig helt slut , så jag har parkerat mig i soffan en stund innan det är dags att åka igen! Värken jag har är svår att stå ut med, men gör så gott jag kan! Det trisat i kråksången är att det räcker inte med att jag är sjuk, det ska komma till så mycket annat också till följd av detta! Men det är så det är för tillfället och som vanligt så är det att försöka att se det positiva i det som sker! Det som jag just nu glädjer mig åt är att jag har en sån underbar man som finns vid min sida hela tiden,stöttar och hjälper mig med allt! Det är jag så oerhört tacksam över! Min lilla cockerliga som varje dag ger mig så mycket! Som inatt när jag inte kunde sova så turas dom om med att hålla mig sällskap! Cockerligan är väldigt kvällströtta, så då när jag har det jobbigt om nätterna går dom skift hihi! Gizmo var så trött inatt när han skulle följa med mig upp att han snubblade på bordet, men med mig skulle han fast han nästan gick och sov! Ja dom är underbara! Vilken kärlek! Helt makalöst att jag kan ha sånt samförstånd med lilla ligan utan att vi kan prata med ord! Solen lyser och det ger ju alltid etra energi, härligt! Detta med att kapitulera är inte alltid lätt, inte alltid att jag vill kapitulera, men måste inse och rida med på vågen för att kunna göra det bästa i detta som sker! Tro, hopp och kärlek är det som håller mig uppe just nu! En vän sa till mig igår, med din styrka kan du försätta berg! Ja då är det dags att jag lägger grunden nu då , det gör jag varje dag! Ser livet från den ljusa sidan , ALWAYS LOOK ON THE BRIGHT SIDE OF LIFE  som Monty python sjöng i filmen Ett herrans liv! Släppa taget o åka med i karusellen är det jag får göra nu, men jag lovar att tar jag mig igenom detta så kommer det att dröja innan jag vill åka karusell igen! Ja som vanligt så gäller det att leva livet på livets villkor! Visdomsordet för dagen blir CARPE DIEM- FÅNGA DAGEN!